Sedan hösten 2009 arbetar vi, i princip heltid, med en bok om gröt, ett projekt som varit med oss på delfart sedan ytterligare två år tillbaka. Texterna till denna är inte desamma som texterna här på bloggen. Det börjar nu tjockna i vår stora gryta, och vi hoppas på att kunna färdigställa och lansera boken under våren 2013.
Vi utformar boken som en dokumentärfiktiv reseskildring, där gröten är resmålet och de berättelser vi bedömer gör gröten mest rättvisa betraktar vi som sannast. Genom att betrakta världen ur grötens synvinkel har vi utvecklat vårt intresse för allt ifrån värmländsk lokalhistoria till religiösa riter i Afrikas öken. Gröten, även kallad ”världens första maträtt”, har alltid haft en grundläggande plats i människors liv. Den har funnits med på både de finaste festmåltider och i de fattigaste människornas hem, och gör så än idag. I boken strävar vi efter att koka ihop alla dessa aspekter till en komplex helhet, på samma sätt som det ligger i grötens natur att sammansätta de mest skilda råvaror till en sammanhållen enhet.
Några tillvägagångssätt har visat sig vara återkommande i vårat arbete, bl.a. att:
- Närvara vid grötrelaterade evenemang.
- Leta i hyllorna mx, mza och qca på bibliotek, googla på gröt, bläddra i böcker på hembygdsgårdar.
- Uppsöka personer med olika relationer till gröt samt att ge en relation till gröt till personer som ännu inte har någon.
- Genomföra grötexperiment.
- Försöka bjuda mytologiska väsen på gröt.
- Besöka viktiga grötområden och vistas i grötliknande landskap.
Recept kommer självklart att sprängas in där de hör hemma, samt en diger bilddel med relevanta foton, teckningar och diagram.
Ännu är det långt ifrån för sent att tillsätta nya ingredienser i vår puttrande gryta, så vi tar tacksamt emot alla åsikter, tankar och idéer!
Material som puttrar i grytan.
Kära små släktingar!
Även jag hör till grötens frälsta. Uppvuxen med den förhatliga grova havregrynsgröten vars vassa skal fastnade nere i svalget just så långt ner att det enda sättet att få upp det var att skyndsamt böja sig över närmaste toalettskål äter jag nu den moderna skalfria gröten varje morgon. Jag har t o m kommit så långt att jag gör den i micro. Det blir inte samma sak eftersom gröten blir alldeles för lös, jag vill helst ha den med lite tuggmotstånd, men det går snabbare på det viset.
Mitt morgonrecept: 1 dl havregryn, 1 msk linfrö, en nypa salt, 1,5 dl vatten.
serveras med lite lättmjölk och hemlagad lingon/blåbärssylt eller hemlagat äppelmos med kanel. Samma varje vardag kl 5.30, inga avvikelser ingen extra utsmyckning.
Lycka till med projektet. Tänkte bjuda er på lite adventsgröt. Jag hör av mig.
er faster
Jag blir lycklig över att ni gör det ni gör. Upplevelsen av gröt är som grötens natur, ett svällande av enskildheter till en enhet. En aspekt av gröten är dess( i dess svenska luteranska/arbetarmedvetandes tappning) moraliska dygdighet. Gröten åts gärna tidigt, och stadd på gröt kunde mycket arbete uträttas. Idag ligger grötens moraliska företräde, som jag ser det, i att gröten erbjuder till en direkthet genom sin enkelhet. Då jag går att äta frukost finns gröten alltid där, jag slipper agera medveten konsument och manipulera min frukost genom att välja typ av bröd, pålägg, tilläggsfrukter och kaffe eller te. Jag gör gröt. Sedan får gröten formas av omständigheterna i skafferiet, men jag behöver aldrig tveka, aldrig vela, aldrig grubbla över vad som väntar mig i frukostköket.
Idag åt jag en för mig ny gröt, kokad på havrekross och grovt rågmjöl, samman med vaniljyogurt. Favoriten det här året är att jag upptäckt att det går att göra risgrynsgröt på råris med russin, vilken blev både fylligare, smakrikare och mer matig än den ordinarie tomtegröten.
Jag är glad över att ha hittat hit. Må alla goda krafter bistå er i ert arbete!
/Anton
Vi blir lyckliga över att någon blir lycklig över vårat grötarbete!
Angående dina intressanta tankar kring grötens moraliska företräde vill jag belysa en teori jag läst om. Under industrialiseringen blev spannmål väldigt billigt. Inte bara på grund av sänkta produktionskostnader, utan även för att på bakvänt vis manipulera de fattigare arbetarna. Den mat de av ekonomiska skäl föredrog att köpa var sädesslag (läs: grötflingor) eftersom detta höll dem mätta länge. På så vis fick de pengar över och hade råd att kasta sig ut i det övriga konsumtionssamhället!
Hoppas du fortsätter finna spännande läsning här på bloggen i väntan på den mer djupgående bokens utgivning,
/Jana och Vanda
väntar med spänning på boken! Tarja